-

jag är med och tävlar i de här: http://filmjagsaknardig.blogg.se  va med ni också :)

moteveringen: jag har en helt underbar kompis! ni vet en sån som man har växt upp med , som man har delat allt med,som man berättar om första killen eller sin första mens.
Som man vet att man kan springa över till och man behöver inte ens berätta vad man var så arg eller ledsen över utan att hon bara är där för mig och får en att glömma vad som hände!

iallafall så dog min mormor för 3 år sen nu.
hon bodde i falun och när hon blev sjuk så doktorn till henne att hon bara hade tre månader kvar,men hon kämpa och överlevde tre år istället för månader!
när hon blev som sjukast kom hon hit och bodde hos oss. de var en gåva att vi fick ha henne här dom sista månaderna! men de var jobbigt att alltid när skolan sluta så fick jag en sån där klump i magen och sprang hem för att jag var rädd att mommo hade svimmat eller dött, men en dag när jag kom hem så var hon inte där jag leta igenom hela huset och ringde mamma, hon hade åkt med henne till sjukhuset för att när hon kom hem på lunch var mommo så dålig.
jag sprang till min kompis gråtande i panik och fick va där ändå tills mamma kom hem senare på kvällen, de var så skönt att vara där med min kompis (som jag inte får nämna namn på) hon stötta mig ändå tills hon dog 3 dagar efter. hon stötta mig genom allt som blev jobbigt under tiden jag var deppig/ledsen vilket många kompisar hade gjort i en sån situation men hon var något extra!
efter ett år så flytta hon upp på stan (vi bor lite utan för stan) hon skaffa nya kompisar men vi höll kontakten men gled ifrån varandra mer och mer, och tilllslut tappa vi kontakten helt, jag hade mina kompisar och hon sina.
men nu två år efter kom vi i kontakt igen och umgås som förr.
ni vet om nån gör en tjänst till en så gör man en tjänst tillbaka, jag hann aldrig gör de utan vill göra de nu eftersom hon ville gå på bion men hade inte med pengar så de räckte eftersom hon och jag sparar till en språkresa!